Bildningsbyrån

Fredrika Bremer betraktas som en av pionjärerna i kampen för jämställdhet i Sverige. När hon föds är den generella synen på kvinnan att hon är en ofullständig man. Efter att Fredrikas förmyndare och bror förlorar de pengar hon tjänat på sina böcker, skriver hon boken Hertha som blir ett kraftfullt inlägg i debatten om jämställdhet mellan könen. 1863 ändras lagen så att ogifta kvinnor automatiskt blir myndiga vid 25 års ålder, en ändring som många menar Fredrika Bremer hade en viktig roll i.

Franciskus, född Giovanni Bernadone, föddes i Assisi år 1182, son till en rik tyghandlare. Med ett liv i sus och dus tog hans liv en ny vändning efter att ha deltagit i krig. Han blev en andlig sökare och fick en kallelse från Gud. Efter detta hängav han sig åt ett liv i försakelse och att ta hand om sjuka och utstötta. Han fick alltfler följare och grundade Franciskanorden som spred sig ut i världen och än idag inspirerar med sitt budskap om ett liv i enkelhet och vördnad för naturen.

I det koloniserade Kongo, i slutet av 1800-talet, blir kapten Joseph Conrad vittne till grymheter som förändrar hans syn på mänskligheten. Några år senare skriver Conrad romanen "Mörkrets hjärta" om sina upplevelser i Kongo. Boken används fortfarande i undervisningen. Men den har också kritiserats för bland annat sitt rasistiska språk. Ändå är "Mörkrets hjärta", enligt lektor Berndt Clavier, en viktig bok att läsa idag. Den är ett vittnesmål om det brott mot mänskligheten som kolonialismen var.

Maria Montessori var den idealistiska visionären som revolutionerade pedagogiken i början av förra seklet och en av de första att prata om generationskonflikter. Hon ansåg att det var problemen mellan vuxna och barn som skapade konflikter i världen, och ville genom pedagogiken skapa en ny människa och på det viset reformera samhället. Under större delen av sitt liv kom hon att arbeta för fred och för att ge barnen sin rätta plats i samhället. Men hur kom det sig att hon samarbetade med den fascistiska ledaren Mussolini?

Som barn upplever Ida B. Wells hur slaveriet avskaffas, och hon växer upp fylld av framtidshopp. Men snart ser hon hur svartas rättigheter i den amerikanska södern rullas undan. Året är 1892, och Ida B. Wells journalistkarriär går som på räls, när ett telegram plötsligt kallar henne hem till Memphis. Hennes nära vän Tomas Moss är död. Misshandlad och mördad av vit mobb. Efter mordet på Moss bestämmer sig Wells för att lägga all sin kraft på att stoppa lynchningar. Hon ger sig ut på ett livslångt korståg för rättvisa.

Arkitekten, författaren, konstnären och stadsplaneraren Le Corbusier har hyllats av generationer arkitekter och designer under det senaste seklet. Han bröt med den traditionella arkitekturen och ville skapa funktionella bostäder. Hans förslag att riva stadskärnorna i flera europeiska städer och ersätta dem med skyskrapor i betong, omgivna av gröna parker, väckte starka reaktioner och han hade svårt att få genomslag för sina idéer. På senare tid har han även anklagats för att ha haft fascistiska sympatier.

Pjotr Kropotkin drogs till anarkismen för att han ville lösa Rysslands problem under slutet av 1800-talet. Han var den begåvade adelspojken som blev en anarkistisk agitator. Han levde ett kringflackande liv med terrordåd och halsbrytande flykter. Samtidigt skrev han hyllade böcker och blev den siste anarkisten i Europa. Han blev så berömd att inte ens Lenin vågade fängsla honom. "Där makten finns, där finns ingen frihet" är Pjotr Kropotkin mest kända citat, men även hans livstanke.

Ada Lovelace var dotter till den omsusade Lord Byron. Hon växte upp strängt tuktad av sin mamma som fruktade att lilla Ada skulle bli lika omoralisk som sin far. Ada blev passionerat intresserad av vetenskap, vilket ledde till att hon skrev den allra första datakoden på 1840-talet. Det var ett helt sekel innan de första klumpiga, långsamma, datorliknande maskinerna byggdes.

Kausalitet är ett ord som man inom vetenskap och forskning använder för att beskriva orsakssamband eller orsak och verkan. Där någonting, en orsak, ger en verkan på något annat. Ordet kommer från latinets causa, som betyder orsak. Jimmie Kristensson som är lärare och forskare vid sjuksköterskeutbildningen på Lunds universitet och Blekinge tekniska högskola, förklarar kausalitet och hur han använder ordet i sin forskning och undervisning.

Viktimologi kommer från det latinska ordet för offer, victima, och är benämningen på det akademiska studiet av brottsdrabbade. Caroline Mellgren som är lärare och forskare vid Institutionen för Kriminologi vid Malmö högskola berättar om vad ordet betyder för henne och hur viktimologi utvecklats som akademiskt ämne under de senaste åren.

Ordet epistemologi är sammansansatt av två grekiska ord, episteme som betyder kunskap och logos som betyder lära. En svensk synonym är kunskapsteori. Carola Aili, som är lektor i pedagogik vid Sociologiska institutionen på Lund universitet pratar om ordet och dess betydelse.

Enrique Perez är lektor i socialt arbete på Malmö Högskola och han berättar om ordet diaspora. Ordet är från början grekiskt och betyder egentligen utspridning. Men i överförd betydelse är diaspora ett begrepp som ursprungligen syftade på religiösa grupper, människor som tvingades till att förflytta sig och blev utspridda över olika länder i hela världen.

Ontologi är ett filosofiskt begrepp som betyder läran om det varande. Mats Arvidson som arbetar på institutionen för kulturvetenskaper vid Lunds universitet berättar om hur han använder sig av ordet i sin undervisning och forskning.

Hypotes används ibland i vardagligt tal i samma betydelse som ordet antagande. Men i vetenskapliga och akademiska sammanhang är det oftast kopplat till metoden hypotesprövning, och då har det betydelsen av ett antagande som ska prövas i syfte att undersöka om det stämmer. Sara Leckner, lektor i medieteknik på Malmö högskola, ger sin syn på ordet och användningen av det.

En implosion är en inåtexplosion, alltså när materia sprängs och strömmar inåt. Det är ett ord som används bland annat inom fysik och astrofysik. Men det kan också användas i andra sammanhang, exempelvis som en förklaring till en stark känsla. Henrik Hartman vid Malmö högskola förklarar ordet och ger exempel på implosioner.

Paradigm är ett ord som användes redan för tretusen år sedan. Det betyder ursprungligen mönster, ideal, föredöme. Ordet fick sin moderna betydelse när vetenskapshistorikern Thomas Kuhn lanserade det i sin bok "De vetenskapliga revolutionernas struktur" som beteckning för de mönster som styr praxis och tänkande inom vetenskapen. Christina Erneling är professor i psykologi vid Socialhögskolan och något av en expert på ordet paradigm. Här berättar hon om ordets bakgrund och innebörd.

Klädd i arabiska manskläder red journalisten Isabelle Eberhardt ut i Saharaöknen. Bakom sig lämnade hon västvärldens normer och sin begränsade frihet som kvinna med mål att bli en del av en annan kultur. En upptäcktsresa som både fick henne utvisad och som blev hennes död. Varför kastade hon sig ut i det okända?

Med skarp blick på sin samtid fokuserade sociologen Zygmunt Bauman på individualism och konsumtion och de människor som känner sig rotlösa och osäkra i en tid där världen är i ständig förändring. En verklighet som han kallade "flytande modernitet".

Det är medeltid och krig. Bondflickan Jeanne d´Arc har fått i uppdrag av Gud att rädda Frankrike från engelsmännen. Trots att hon saknar erfarenhet av att strida lyckas hon vända ett krig som har varat i över hundra år. Men hon får betala ett högt pris. Bara 19 år gammal blir hon dömd till häxa och bränns levande på bål. Århundradena går men Jeanne d´Arc glöms inte bort - hon får upprättelse och är idag Frankrikes nationalhelgon.

Louise Weiss kallas för Europas farmor. Med journalistik och kreativ aktivism drev hon kampen för ett enat Europa i syfte att undvika fler krig. Hon blev också en av frontfigurerna i den franska rörelsen för kvinnlig rösträtt. Hon var med om att definiera det vetenskapliga begreppet fredsforskning och när EU-parlamentet samlades för första gången i Strasbourg 1979 var det Louise Weiss som öppningstalade. Idag är EU-parlamentets huvudbyggnad i Strasbourg uppkallad efter henne.