Bildningsbyrån

Sedan finanskrisen 2008 har det kommit nya regler för att bankerna ska stå stadigare i kristider. Vi träffar juristen Rebecca Söderström som skriver en avhandling om bankregleringar. Hon menar att avskaffade regleringar har en tendens att återuppstå vid nya finanskriser och att bankerna idag är en av de mest reglerade branscherna som finns. Men några menar att hela systemet ändå måste förändras, att pengarna i sig är problemet. Föreningen Positiva pengar vill att bankerna ska få mindre makt i samhället. Enbart Riksbanken ska få göra nya pengar eftersom affärsbankerna står för den största ökningen av mängden pengar och tjänar pengar på att låna ut pengar. Alf Hornborg är professor i humanekologi och har en idé om en helt egen valuta som ges ut av staten som en medborgarlön och är frikopplad från den globala finansmarknadens instabilitet. Valutan ska bara kunna användas lokalt för att främja närproduktion och därmed minska påverkan på klimatet.

Utvecklade länder har en statsskuld och många länders skuld är hög. Sveriges anses vara på en bra nivå. Journalisten Natacha Lopez besöker Riksgälden där auktioner av svenska statsobligationer genomförs. De som vinner budgivningen får låna ut pengar till staten och får i gengäld ett värdepapper. Oftast är det institutioner med mycket pengar som behöver placera dem tryggt för framtiden som deltar i auktionerna. På grund av den osäkra ekonomiska situationen i världen är obligationer från länder med stabil ekonomi och låg inflation populära. Sverige hör till de länder som lånar till låg ränta och ibland till och med negativ ränta. Det innebär att de som köper statsobligationer betalar mer för dem än vad de kommer att få tillbaka i framtiden. Flera studier visar att skuldsättningen i världen överlag har ökat sedan finanskrisen 2007. I vissa länder ökar hushållens skulder, i andra är det istället statsskulden som har fortsatt att växa.

De senaste 100 åren har Sveriges ekonomi vuxit rejält. Många har vant sig vid att hela tiden få mer - mer pengar, mer prylar och mer välfärd. Men finns det gränser för ekonomin? Kan tillväxten fortsätta för evigt? Begreppet tillväxt kan beskrivas som värdeökningen av de varor och tjänster ett land producerar. Samtidigt som ekonomin har fördubblats flera gånger om under de senaste hundra åren, så använder vi också fler prylar och förbrukar mer energi. På flera punkter har vår konsumtion nått en gräns som är skadlig för planeten. Här möter vi politiker och ekonomer som delar med sig av sina olika idéer om hur vi måste förhålla oss till tillväxt för att det ska vara hållbart i längden.

Ingjaldur Arntorson berättar vad som hände honom när de isländska bankerna kraschade 2008. Hur kan regeringar och centralbanker agera för att förhindra och förebygga liknande kriser? Per Bolund är finansmarknadsminister och konsumentminister och biträdande finansminister. Han kan ställa krav på bankerna så att det inte tar för stora risker. Efter finanskrisen 2007 höjdes kraven på bankerna och ett nytt regelverk håller på att införas. Johan Hansing är chefsekonom på svenska bankföreningen. Han menar att en stor bankkollaps är oerhört svårhanterlig. Därför måste främst de större systemviktiga bankerna ha ett skyddsnät.

Viceriksbankschefen Cecilia Skingsley konstaterar att de svenska hushållen aldrig har varit så skuldsatta som idag, även internationellt sett. Reportern Natacha Lopez listar olika sätt man kan bli skuldsatt på. Josefin Klein berättar om hur hon blev skuldsatt redan när hon var tonåring och hade flyttat till eget boende. Rasmus Fleischer, doktor i historia vid Stockholms universitet, förklarar vad skuld är för något och hur skuldsättningen har ökat över tiden. Robert Olsson på Kronofogdens förebyggande verksamhet berättar att en viktig förklaring till att hushållens skuldsättning har ökat är avregleringen av kreditmarknaden som skedde på 80-talet.

Att låna ut pengar är sällan riskfritt. När många låntagare samtidigt får problem med återbetalningar hamnar det finansiella systemet i kris. Den amerikanska bolånemarknaden kollapsade 2007 och krisen spred sig till Sverige året efter. För svenska banker uppstod problemen dock främst i Baltikum. Birgitta Forsberg, som skrivit en bok om Swedbank, menar att banken räddades av finansminister Anders Borg och skattebetalarna. Den ekonomiska smällen fick kunderna i Baltikum ta. Vi träffar även Swedbanks före detta ordförande Göran Collert och koncernkreditriskchefen Lars Erik Danielsson. Den senare har som uppgift att se till att banken inte tar oönskade risker. Men har bankerna lärt sig av sina misstag?

Derivathandeln växte fram inom det amerikanska jordbruket på 1800-talet. Då skörden kan bli väldigt olika från år till år påverkar det priset på spannmålet. Bondens liv blir svårt att planera eftersom det är omöjligt att veta hur mycket pengar den kommande skörden ger. Samtidigt är det svårt för företag som är beroende av vetet, som till exempel en bagare, att inte i förväg veta vad man kommer få betala för råvaran. På så sätt växte de första derivaten fram - som kontrakt på att en bonde om en viss tid skulle sälja en viss mängd vete till ett visst bestämt pris till en köpare. I nutid har derivathandel blivit mer och mer komplex. Här reder forskare och förvaltare ut begrepp och beskriver riskerna för både privatpersoner och samhället i stort.

Ränta är priset på pengar. Det gäller att köpa pengar billigt och sälja dem dyrt. Det är så bankerna går med vinst. Men vad händer när priset på pengar blir noll, eller om man får betalt för att låna någon annans pengar? Lars Pålsson Syll är professor i statsvetenskap och berättar om hur finansiella system kan fungera. De som har pengar som inte används måste bli lockade att låna dem till banken så att banken kan låna ut pengarna till dem som behöver mot att de betalar ränta till banken. På Riksbanken i Stockholm berättar Christina Nyman som är biträdande chef på Avdelningen för penningpolitik om hur det fungerar när Riksbanken beslutar om räntenivåer.

Spekulationsbubblor får konsekvenser för hela samhället. Men hur skapas de? Priserna på finansmarknaden sätts efter en annan logik än varor i vår vardag, säger professor Lars Pålsson Syll. Man köper tillgångar, inte för att använda dem, utan för att sälja dem vidare. Tulpanmanin i Holland på 1600-talet är den först kända spekulationsbubblan. Då drabbades bara de som handlade med lökar. Men i dagens globaliserade värld påverkas många fler när marknaden kraschar. Vi möter även portföljförvaltaren Alf Riple i Malmö. Han arbetar med att placera pengar så att de ger så stor avkastning som möjligt.

Finansmarknaden har utvecklats till något som påverkar oss alla, genom våra lån, sparande eller pensioner. För bara 40 år sedan fanns inga kreditkort eller sms-lån. Idag är lån och handel med lån viktiga delar av finansmarknaden. Finansmarknaden har kommit att bli allt större och mer komplicerad. Detta har bidragit till att vi konsumerar mer, anser freds- och utvecklingsforskaren Erik Andersson och ekonomen Klas Eklund.

1919 samlades 300 socialister, syndikalister, feminister, konstnärer och stukade krigsveteraner i Milano. De bildade ett nytt parti, fascistpartiet, och till ledare valde de Benito Mussolini. Hur kommer det sig att rörelsen som den bildade vänsterradikalen Mussolini och hans kamrater skapade skulle leda till att människor deporterades till gaskamrarna i Auschwitz? Till en början tog Mussolini avstånd från nazismens rasteorier men började sedan gradvis anpassa sig till dem. Författaren Henrik Arnstad definierar fascismen som en ultra-nationalistisk rörelse som strävar efter nationens återfödelse. Många trodde att fascismen dog med Mussolini. Eller med Hitlers skott i bunkern. Men kanske finns lockelsen i det fascistiska budskapet kvar. Enligt författaren Göran Hägg pratar vänsterväljare i Italien fortfarande med värme i rösten om Mussolini.

Hur är det att vara kommunist idag? När Lenin och bolsjevikerna i november 1917 griper makten i Ryssland avlossas inte många skott. Men på bara några år utvecklas den nya sovjetstaten till en av de värsta diktaturer världen skådat. Det politiska förtrycket blev allt hårdare och andra partier förbjöds. Tiotusentals människor miste livet i summariska avrättningar. Efter 1989 har det kommit fram att Lenin själv initierade både gisslantagande och avrättningar av helt oskyldiga människor. Ändå har Lenin och den ryska revolutionen inspirerat miljoner människor som kämpat för ett samhälle utan kapitalism och klassförtryck. Vi träffar Stefan Lindgren som under 1970-talet var chefredaktör för de svenska maoisternas tidning Gnistan, samt Kommunistiska partiets ordförande Robert Mathiasson.

1920 blev Hjalmar Branting Sveriges första socialdemokratiska statsminister. Inte mycket i hans överklassbakgrund skvallrade om att han skulle bli socialist. Under 1880-talet möttes han av radikala strömningar på universitetet i Uppsala. Samtidigt förde August Palm den socialistiska rörelsen till Sverige och Branting blev anhängare. Han förde in partiet på en reformistisk väg som betonade samförstånd och breda lösningar. Visionen om en socialistisk omdaning av samhället förpassades till garderoben. I programmet medverkar SSU-ordföranden Ellinor Eriksson och Olle Svenning.

Under 1840-talet levde Henry David Thoreau eremitliv i Walden Pond i Massachusetts. Han skrev boken "Skogsliv vid Walden" om människans förhållande till naturen och var kanske den förste som tänkte tankar som senare skulle bli den gröna ideologin. Thoreau reagerade mot det moderna samhällets frambrytande konsumism och ansåg att man bör leva enklare. Han ansåg att man inte ska slösa bort sitt liv på meningslöst lönearbete utan hellre jobba mindre och leva mer. För många av sina samtida var han bara en knäppgök. Idag är det fler som förstår honom.

"Egendom är stöld", skrev den franske typografen Proudhon år 1840. Sen dess har anarkisterna strävat efter ett samhälle med kollektivt ägande och direkt demokrati. På ett bokcafé i Lund träffar vi anarkistveteranen Staffan Jacobsson som menar att anarkismen har rötter i antiken. Men det var först med Proudhon som ideologin blev sammanhållen. Han ville att arbetarklassen skulle organisera sig självständigt. I motsats till Marx ville han inte ta makten över staten, utan krossa den.

Socialliberalism, klassisk liberalism, libertarianism eller nyliberalism - vad är skillnaden? John Stuart Mill och Harvardprofessorerna John Rawls och Robert Nozick är bara några som haft olika tankar om individens frihet och statens ansvar. Vi möter Tommie Gran som tidigare var partiledare för Liberala partiet. Han anser att statens beskattning av medborgarna är ett övergrepp - ingen ska tvingas att betala för någon annan. Journalisten Per Svensson redogör för Mills liberalism. Den kan anses vara en reaktion på den uppfostran han utsattes för. På den liberala tankesmedjan Timbro träffar vi Mattias Svensson, redaktör för tidskriften Neo. I sin bok "Glädjedödarna" berättar han om hur stat och myndigheter ständigt försöker tala om för medborgarna vad som är nyttigt och onyttigt, lämpligt och olämpligt.

I "Till försvar för kvinnans rättigheter" från 1792 krävde Mary Wollstonecraft att kvinnor skulle betraktas som tänkande varelser och som fullvärdiga samhällsmedborgare med rätt till utbildning och rätt till sina egna pengar. Få tog henne på allvar då, men hundra år senare skulle hon hyllas som en radikal feministisk föregångare. Lena Halldenius är docent i praktisk filosofi i Lund och berättar att Wollstonecraft inte ifrågasatte att kvinnan ensam hade ansvar för hem och barn. Det är något som många feminister i dag har svårt att förstå. Feminismen har gått från att bara handla om könsförtryck till att handla om diskriminering överhuvudtaget. I programmet hör du också Gudrun Schyman från Feministiskt initiativ (Fi), samt kvinnliga akademiker på ett feministforum i Malmö.

Franska revolutionen var det mest våldsamma brott mot den gamla ordningen som världen skådat. Den irländsk-brittiske filosofen Edmund Burke författade ett verk där han stämplade revolutionen som en förbrytelse mot både tidigare och kommande släkten. Burke menade att alla samhällsförändringar måste vara lagliga, bygga på samförstånd och ske gradvis. Svante Nordin som är professor i idé- och lärdomshistoria menar att konservatism handlar om idén att det finns något man vill bevara som är hotat av utvecklingen. Sara Skyttedal är ordförande för Kristdemokraternas ungdomsförbund och tycker att förändringar ska växa fram organiskt. Hon gillar lag och ordning och är vän av försvaret.