Bildningsbyrån

Mohammad Mosaddeq föddes i ett Iran där utländska stormakter tog vad de ville vilket fick ett slut när han själv blev statsminister. Han ville göra Iran till en demokrati och hans kamp för demokrati och värdighet trollband en hel värld. Men det gav honom också mäktiga fiender. Sommaren 1953 drabbade demokrater, gangstrar och amerikanska spioner samman på Teherans gator i en av historiens mest dramatiska uppgörelser.

I december 1941 attackerar Japan marinbasen Pearl Harbor. Några månader senare skriver USA:s president Roosevelt under militärorder 9066, som innebär att alla japanska amerikaner ska förvisas och 100 000 personer tvingas ut från sina hem, och in i fångläger - utan rättsprocess. En av de få som vägrar, är en ung man som heter Fred Korematsu. Det blir början på en lång kamp, som når sin kulmen i en rättssal i San Francisco - 40 år senare.

Barbro Alving, signaturen Bang, var krigsreporter och pacifist. På senhösten 1936 kom hon helt ensam till Spanien för att rapportera om inbördeskriget. Hon var bara 27 år och det var första gången hon upplevde de fasor krig innebär. Genom åren kom hon sedan att rapportera från bland annat Ungern, Vietnam och Hiroshima. Hennes journalistik gjorde henne känd och hennes kamp mot kärnvapen och för fred blev uppmärksammad. Under 1950-talet var hon aktiv i kampen mot en svensk atombomb.

Victoria Benedictsson strävar efter att komma till uttryck. Under pseudonymen/alter egot Ernst Ahlgren försöker hon bryta sig ur 1800-talets konventioner och deltar i det moderna genombrottet i litteraturen. Förutom sina romaner, pjäser och noveller har hon ett hemligt, chiffrerat skrivande i det hon kallar "Stora boken". Här blandas detaljerade iakttagelser och scener med hennes innersta kamper med prestationsångest, kärlek och vilken frihet hon kan ha som kvinna under andra halvan av 1800-talet.

När vetenskapen slagit fast att jorden kretsar kring solen och inte tvärtom ställdes världen på ända. Vad kunde man egentligen lita på? Den frågan tog sig filosofen och matematikern René Descartes an och hans tankar ledde fram till de berömda orden "Jag tänker, alltså finns jag". Hans idéer och tankar har inspirerat filosofer i flera hundra år. Men hans filosofi mottogs inte väl av den katolska kyrkan och under större delen av sitt liv levde han på flykt.

På 1920-talet startade Marcus Garvey från Jamaica den största afroamerikanska massrörelsen i Amerikas historia. I en tid då många var födda inom slaveriet ville han få slut på självföraktet, och i stället få människor att känna stolthet över sina afrikanska rötter. Han blev en föregångare för ledare som Malcolm X, men även för afrikanska frihetskämpar. Under sitt liv kom han att bli både profet för rastafarierna och kalla sig "president över Afrika".

De som suttit i Stalins dödsläger fick inte berätta om sina upplevelser. Alexander Solsjenitsyn gjorde det ändå. Hans böcker om Sibiriens Gulagläger fick världen att häpna och Sovjet att skaka. Den unge svensken Stig Fredrikson blev hans medhjälpare. Tillsammans gäckade de KGB under några av 1970-talets mest dramatiska år.

I slutet av 1700-talet har människor i den franska kolonin Saint-Domingue fått nog av slaveriet - och startar en revolution. En av centralgestalterna är Toussaint Louverture. Han föds in i slaveri, blir fri och så småningom en av de viktigaste ledarna i kampen för ett fritt land. Den haitiska revolutionen blir som ett test för den franska revolutionens slagord om frihet och jämlikhet kan prövas i praktiken - är en slav lika mycket värd som en fri människa?

Den indiska drottningen och upprorsledaren Rani Lakshmibais självständighetskamp i Indien under 1800-talet inspirerar fortfarande indier som vill frigöra sig från det brittiska kolonialarvet. Hon var en skicklig härförare men dog till sist med sina soldater ute på slagfältet. Idag är hon en av Indiens mest hyllade frihetshjältar.

I slutet av 1800-talet revolutionerade Nikola Tesla världen med sina uppfinningar, växelström och trefasmotorn. När strömmen kom i slutet av 1800-talet ledde det till en kapplöpning om vilket företag som skulle få leverera strömmen. Med lömska metoder skrämdes befolkningen för att visa hur farlig elen var. Inför publik elektrifierades djur till döds och när det inte avskräckte tillräckligt lanserades en ny uppfinning: den elektriska stolen.

I februari 1943 springer den unga studenten Sophie Scholl tillsammans med sin bror uppför stentrapporna i det folktomma universitetet i München. Med sig har de en resväska full av flygblad, med budskap om att Hitler är en tyrann och att den tyska ungdomen måste resa sig mot nazisterna. Men så stöter Sophie till en hög med flygblad, som landar framför skolans vaktmästare. Några dagar senare avrättas Sophie Scholl bara 21 år gammal. Idag är hon symbol för motståndet mot nazismen.

År 1951 stormar 1500 kvinnor det egyptiska parlamentet, de vill ha rösträtt. I centrum för aktionen står filosofen och publicisten Doria Shafik. Hennes metoder för förändring: hungerstrejker, tidningsartiklar och gräsrotsorganisering, gör skillnad i Egypten. Men hon får betala ett högt pris.

Redan 1940 varnade författaren och poeten Karin Boye för en framtid där allt i våra liv övervakas. I sin dystopiska roman Kallocain skildrar hon hur vi ständigt kommer vara övervakade och kontrollerade av staten. Hur väl stämde hennes vision med den framtid som nu har blivit? Och hur kommer det sig att en poet som mest diktade om olycklig kärlek, och som levde med en dödslängtan, valde att skriva en roman om politikens yttersta konsekvenser?

Pir Sultan Abdal var poet och frihetskämpe under det Osmanska rikets storhetstid i mitten av 1500-talet. Det var en tid då många minoriteter förtrycktes och behandlades som andra klassens invånare. Pir Sultan Abdal tillhörde minoriteten aleviter, men lät sig inte förtryckas. Nästan 500 år efter hans grymma öde lever hans sånger vidare och ger styrka till nya generationer av poeter och frihetskämpar.

Trots att ingen marockan - eller marockanska - tidigare flugit drömmer 13-åriga Touria Chaoui om att göra just det. Hennes pappa stöttar henne, och mot alla odds blir hon, som 15-åring, Marockos första civilpilot. Det väcker beundran hos sultanen men retar den franska överhögheten i landet. Touria fortsätter att sticka ut hakan och utmana föreställningar om vad flickor kan göra. Och snart svävar hon i livsfara.

Your silence will not protect you, skriver poeten Audre Lorde. Under hela hennes liv försöker omgivningen tysta henne, men Audre Lorde vägrar vara stillsam och anpassningsbar. Hon växer upp i Harlem, New York, som dotter till immigranter från Västindien. Hon gör en klassresa, slår sig in i universitetsvärlden, och därefter in i 1970-talets feministiska kretsar. Där synliggör hon rasismen, och kämpar i motvind för att alla hennes identiteter ska få rymmas - svart, kvinna, lesbisk, och krigarpoet.

Drottning Araweelo sägs ha regerat för tvåtusen år sedan. Minnet av henne har förts vidare genom muntliga berättelser, poesi och musik. Hon växte upp i ett samhälle som helt styrdes av män. Trots det tog hon över makten efter sin far och byggde upp ett matriarkat styrt av endast kvinnor. Hon är känd för sin grymhet mot män, allra mest för att hon lät kastrera dem för att de inte skulle återta makten. Än idag kastar män stenar på hennes grav - och kvinnor lägger blommor.

Under andra världskriget var många övertygade om att Sverige skulle bli tyskt. Men publicisten Torgny Segerstedt gjorde allt för att det inte skulle bli så. I sina artiklar riktade han frän kritik mot det krigförande Tyskland. Den svenska kungen bad honom att vara tyst och statsministern ville tona ner hans kritik. Men trots påtryckningarna gav han sig inte.

Den polsk-judiske barnläkaren Janusz Korczak var en av föregångarna till dagens barnkonvention. I det rysk-japanska kriget arbetar han som läkare och ser hur barnen drabbas hårdast. Det får honom att starta ett barnhem för föräldralösa judiska barn. Men den långa kampen för de minsta i samhället blev också hans död. I augusti 1942 hämtas Korczak och de 200 judiska barnhemsbarnen av nazisterna. Långt efter sin levnadstid fortsätter Korczaks tankar att påverka samhället.

En kall marsdag 1908 pulsar Hiratsuka Raicho genom snön i de japanska bergen. Framför henne går en man med en samurajdolk i handen. Han älskar henne så mycket att han bestämt sig för att döda henne och hon har gått med på det. Men hon överlever och kommer att ägna resten av sitt liv åt kvinnokampen. Hon kämpar för att förändra det japanska familjesystemet, startar Japans första feministiska tidskrift och kräver rösträtt för kvinnor. Hon blir både hotad och hatad. Hundra år senare har hon blivit en feministisk ikon i Japan.