Studio Axess

Bernhard av Clairvaux var i början av 1100-talet en mycket framgångsrik predikant, författare och klostergrundare. Hans tänkande har intresserat många genom historien, men har han någon betydelse för människor idag? Åsa Karlsson samtalar med idéhistorikern och teologen Dominik Terstriep om en bortglömd europeisk tänkare.

Innan Franska revolutionen var släktträd endast verktyg för den feodala överklassen att befästa sin sociala status. Petter Hellström har nyligen disputerat inom idé- och lärdomshistoria vid Uppsala universitet på en avhandling om släktträdens historia inom den moderna vetenskapen. I de franska arkiven gjorde han upptäckter som skrivit om historien. Programledare är Catta Neuding och Katarina O’Nils Franke.

Under åren 1918-1921 infördes den allmänna och lika rösträtten. För första gången fick kvinnorna rösta och detta firas stort av riksdagen nu 100 år senare. I samtiden var det inte bara kvinnans politiska rösträtt som var under debatt utan hela det parlamentariska systemet. Åsa Karlsson samtalar med professor Torbjörn Nilsson och professor Leif Lewin om debatten som ledde fram till demokratins

Efter den amerikanska reträtten från norra Syrien har Turkiet marscherat in. Men USA förändrade maktbalansen i regionen redan tidigare i år när man lät Irans attack mot saudiska oljefält passera utan motåtgärder. Ryssland och Iran har stärkt sin ställning. Hos USA:s allierade växer osäkerheten. Det säger Nathan Shachar, utrikesreporter med mångårig erfarenhet av Mellanöstern, i samtal med programledaren PJ Anders Linder.

Vad händer om kriget kommer? Vem skyddar vårt kulturarv? William Bülow är forskare vid filosofiska institutionen på Stockholms universitet. Han berättar om etiska dilemman kring kultur som förstörs i krig. Om och på vilket sätt bör vi återuppbygga?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Stig-Björn Ljunggren, Sanna Rayman och Erik Hörstadius om den uppblossande migrationskonflikten mellan S och MP, varför antiken är ett viktigt ämne i skolan och SVT:s kritiserade kampanjfilm mot desinformation och propaganda. Programledare: Erik Thyselius.

Den globala uppvärmningen är ett av vår tids viktigaste problem och har länge dominerat det offentliga samtalet. Men hur har klimatet förändrats genom historien och hur har det påverkat den historiska utvecklingen? Det är några av de frågor som historikern och klimatforskaren Fredrik Charpentier Ljungqvist tar upp i sin bok Klimatet och människan under 12 000 år och som han och Åsa Karlsson samtalar om.

Hur ser drogernas historia ut? Varför är vissa droger tillåtna men andra förbjudna? I antologin ”Drogerna och samhället” samlas flera skribenter kring dessa frågor. En av kapitelförfattarna är Hanna Enefalk, docent i historia vid Karlstad universitet, som talar om synen på droger genom historien. Programledare är Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Efter den ryska invasionen av Ukraina har det förts en yrvaken debatt om hybridkrig och gråzonsproblematik. Rysk påverkan vid val i USA har gjort frågan ännu hetare. Men vår förvåning beror till stor del på dåliga historiekunskaper och bristande uppmärksamhet. Ryssland har en lång tradition av att kombinera militära insatser med annan påverkan. Det nya ligger i metoder och intensitet – och i att väst har avrustat inte bara militärt utan också vad gäller kunskaper. Oscar Jonsson, chef för tankesmedjan Frivärld och doktor i krigsvetenskap vid King’s College, London, är aktuell med boken The Russian Understanding of War. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I den våg av information som dagligen väller över oss har källkritiken blivit ett allt viktigare verktyg för att spåra allt från enkla fel till medvetna ”fake news”. Inte många vet att källkritiken har sitt ursprung inom historievetenskapen och fick sitt genombrott i Sverige när professor Lauritz Weibull i Lund lanserade sin historisk-kritiska metod i början av 1900-talet. Åsa Karlsson samtalar med historieprofessorn Karl Molin om boken En historikers historia i vilken Lauritz Weibulls elev Gunnar T Westin berättar om sina minnen från Lund och om den källkritiska revolutionen.

Fredrik Sixtensson är doktorand i grekiska vid institutionen för lingvistik och filologi på Uppsala universitet. Han tittar på hur ord som ”makt” och ”demokrati” har vandrat från dåtidens grekiska in i dagens politiska verklighet. Genom frekvensanalys och 2500-åriga skrifter: Hur kan ett suffix bli en sådan vattendelare i språket? Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Thomas Mattson, Torbjörn Elensky och Karin Svanborg-Sjövall om Greta Thunberg och svenska redaktioners klimatrapportering, Magasinet Filters reportage om barnen som tvingades att spela apatiska och Kinas påtryckningar mot svenska journalister. Inspelat på Bokmässan i Göteborg. Programledare: Erik Thyselius.

Vi öppnar dörrarna till historiens konstkammare och hittar exotiska hemligheter från världens alla hörn. Greger Sundin, doktorand vid Uppsala universitet och expert på konstkammare och kuriosasamlingar, berättar mer om samlarna och deras försök att förstå världen genom föremål, men också hur samlingarna blev en så viktig statussymbol. Vi pratar bland annat om enhörningshorn, spelkort i silver och blygjutning av insekter. Programledare är Catta Neuding och Katarina O'Nils Franke.

Tilltron till det politiska ledarskapet sviktar. Katarina Barrling ser en förklaring i de tvära kasten från skönmålning till katastrofretorik i debatten om skjutningar och gängvåld, som väcker frågor i vad mån de styrande har kontroll. Men hon pekar också på den vilsenhet som uppstår hos medborgarna när en rödgrön koalition lägger fram politik som i mycket har borgerliga drag. Var står den här regeringen egentligen? Katarina Barrling är docent i statsvetenskap vid Uppsala universitet. Hon samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

I säsongens första avsnitt av Panelen samtalar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Erik Hörstadius om Stefan Löfvens nya regering, varför återvandring är en så känslig fråga och vad som händer när ungdomar slutar läsa böcker. Programledare: Erik Thyselius.

I antologin "Populismens idéer - från antikens Rom till idag" tacklas frågor om makt och vanmakt, elit och folk, pluralism och enhetlighet från igår till idag. Peter Santesson, opinionschef på Demoskop, talar om folk och elit i svensk politik med programledarna Mats Wiklund och Katarina O'Nils Franke.

"Den kinesiska idén - från Konfucius till Xi Jinping" bygger på fem essäer av Sveriges främsta Kinakännare som närmar sig de tankar som burit upp Kina - från Konfucius fram till idag. Rebecka Eriksson, fil dr i kinesiska, talar om Maoismens sanna anda med programledarna Mats Wiklund och Katarina O’Nils Franke.

Förra året utkom Harvardprofessorn Jill Lepores tegelsten om USA:s historia från Christofer Columbus till Donald Trump. I en tid då historiker sällan skriver nationshistoria fyller boken ett tomrum och har fått strålande recensioner. Åsa Karlsson samtalar med Dag Blanck, professor i nordamerikastudier, om bilden av den amerikanska historien som den presenteras i These Truths av Jill Lepore.

EU-valrörelsen var förfärlig med hätska angrepp mot andra i stället för besked om den egna politiken. Sverige behöver en annan och mycket mer konstruktiv debatt. Jag har inte gett upp hoppet om framtida borgerligt samarbete och tänker arbeta för att förändra dagens spelplan ifall jag får förtroendet att leda Liberalerna. Det säger Nyamko Sabuni i detta samtal med programledaren PJ Anders Linder. Sabuni betonar att Liberalerna måste bli starkare i den ekonomiska politiken och lyfter fram teknisk utveckling och särskilt kärnkraft som avgörande för framgång i det internationella klimatarbetet.

Debatten om privatiseringar har länge varit het, senast under paroller som ”stoppa vinster i välfärden”. Men varken privatiseringar eller debatten om dem är något nytt. Historikern Åsa Karlsson samtalar med Professor Mats Hallenberg och docent Magnus Linnarsson som forskat om hur dessa frågor dryftats sedan 1600-talet och fram till idag. De visar att kritiken mot vinster, och diskussionen om huruvida privata eller offentliga utförare är mest effektiva, ständigt varit aktuell.