Studio Axess

Blaise Pascal (1623-1662) utmärkte sig i mycket unga år inom matematiken och kom snart att göra betydelsefulla insatser inte bara som matematiker utan också som fysiker. Likväl vände han nu huvudsakligen sin uppmärksamhet mot religionen och slöt sig i en tid av tolkningskonflikter till klostret Port-Royal och den där förhärskande jansenismen, en riktning inom katolicismen som starkt betonade syndens oundviklighet och nådens ofrånkomlighet för den som ville vinna frälsning men också förnuftets gåva och möjligheten för människan att genom förnuftet erövra värdighet. I Provinsialbreven går Pascal till attack mot de konkurrerande och mäktiga jesuiterna, medan han i Tankar är ute efter att ge argument mot ateism. Vad kan en man som Blaise Pascal ha att säga vår tid? Stig Strömholm, emeriterad juridikprofessor och tidigare rektor för Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Roger Blomgren, är professor vid Högskolan i Borås. Han har intresserat sig för makten över kulturen – och vem som sitter på den. Vad är tabu att beröra för en kulturpolitisk forskare? Och vad skiljer nutidens kulturaktivister från 1970-talets?

I veckans avsnitt av Panelen samtalar Torbjörn Hållö, Arvid Åhlund och Erik Hörstadius om IVO:s hårda kritik av regionernas hantering av covidsjuka på äldreboenden, Joe Bidens nya laguppställning till Vita huset och ilskan och sorgen som anställda på Penguin Random House Canada uppvisat i samband med nyheten om att förlaget ska ge ut Jordan Petersons nya bok. Programledare: Erik Thyselius.

Winston S. Churchills författarskap är nästan oöverskådligt. Han skrev uppemot 50 böcker, inte sällan omfångsrika flerbandsverk. Hans journalistik flödade ymnigt och inbringade betydande inkomster. Hans tal (alltid i skrift formulerade) är åtskilliga och stundom legendariska. Dessutom finns en enorm mängd korrespondenser, beslutsdokument och promemorior. Vid sidan av författarskapet var Churchill parlamentariker och statsman. Erik Hedling, professor i filmvetenskap vid Lunds universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Owe Ronström är  professor i etnologi vid Uppsala Universitet, Campus Gotland. Han har intresserat sig för relationerna mellan centrum och periferi. Varför har dagens kulturpolitik så svårt att bli relevant utanför de större städerna?

Det har snart gått ett år sedan pandemin drabbade Sverige. Vad säger regeringens hantering av krisen om det svenska kynnet i allmänhet och tilltro till myndigheter i synnerhet? Hur kommer förtroendet för ministären Löfven att utveckla sig kommande månader? Samtidigt som coronakrisen pågår har partiernas inre liv inte avstannat. Moderaterna har nyligen presenterat ett nytt idéprogram och Liberalernas spagat blir allt slitsammare för partiet. Detta är några av ämnena i veckans avsnitt av Studio Axess med Katarina Barrling. Programledare: PJ Anders Linder.

Hennes reseskildringar är vidunderliga i sin pregnans och reflektionskonst. Litterärt betydande är också romanen Hertha (1856), som väckte opinion för kvinnors rätt att få vara myndiga. Barbro Hedvall, mångårig medarbetare i Expressen och Dagens Nyheter, tidigare förbundssekreterare i Fredrika Bremer Förbundet, samtalar med Peter Luthersson.

Anders Kärnä har disputerat i nationalekonomi vid Jönköpings International Business School. Han har studerat vad som händer med företag som får statliga stöd och lån. Hur påverkas företagens beteenden på kort respektive lång sikt och varför är sådana åtgärder så populära?

Lars Anders Johansson är skribent och musiker. Han menar att skattefrihet är en bättre lösning än bidrag för konstnärer. Vad är egentligen bästa sättet för kulturen att vara fri?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Stefan Stern, Karin Svanborg-Sjövall och Torbjörn Elensky följderna av den andra coronavågen, Donald Trumps anklagelser om valfusk och vägran att se sig besegrad i presidentvalet samt Moderaternas nya idéprogram. Programledare: Erik Thyselius.

Med dagböckerna ville bröderna lämna ”ett bidrag till århundradets andliga historia” och har också gjort det. På boksidorna träder tiden fram med sina omhuldade föreställningar, sina rädslor och förhoppningar, sina seder och osedligheter. Lena Kåreland, professor i litteraturvetenskap vid Uppsala universitet, samtalar med Peter Luthersson.

Elina Lindgren är postdoktor vid Göteborgs universitet. I sin avhandling "Campaigning in Poetry, Governing in Prose" har hon studerat retoriken i valkampanjer. Kan vallöften skapa falska förväntningar och hur påverkar detta det demokratiska samtalet?

Problemen med våldsbejakande islamism i Sverige har inte blivit mindre. Ska vi komma tillrätta med dem räcker det inte att koncentrera sig på de individer som är beredda att själva ta till våld. Vi behöver bryta upp den islamistiska separatismen: den radikala parallellkultur som växer fram i utanförskapsområden. Det handlar inte minst om att stänga tillförseln av pengar. Stat och kommun måste förändra sina bidragssystem, den ekonomiska brottsligheten bekämpas med kraft och strålkastarljuset riktas mot finansiering som kommer från utlandet. Det säger terrorforskaren Magnus Ranstorp, verksam vid Försvarshögskolan. Han samtalar med programledaren PJ Anders Linder.

Werner Bergengruen (1892–1964) hade svensk påbrå på fädernet men tillhörde i egna ögon den tyska befolkning som hade levt i det baltiska området under århundraden men som under senare delen av 1800-talet och början av 1900-talet i stor utsträckning utvandrade under trycket av dels estnisk, lettisk och litauisk nationalism, dels och framför allt förryskningspolitik. Det Riga i vilket han föddes tillhörde det ryska imperiet. Historien skulle göra sig påmind också senare i hans liv. Han står som den kanske främsta litterära exponenten för det som i Tredje riket kom att gälla som ”inre exil”. Anders Björnsson, historiker och publicist och tillika översättare av Bergengruens novellsamling Döden i Reval, samtalar med Peter Luthersson.

Mattias Sköld är lektor i komposition och doktorerar på skolan för elektroteknik och datavetenskap vid KTH. Han undersöker sätt på vilka ett nytt internativt notationssystem kan beskriva tonhöjd, klang och spatialisering för komposition. Hur ser framtidens datorsimulerade musik ut?

I veckans avsnitt av Panelen diskuterar Arvid Åhlund, Gunilla Kindstrand och Erik Hörstadius halshuggningen av Samuel Paty av en radikal islamist, det stundande USA-valet och reaktionerna på DN:s beslut att utse Greta Thunberg till chefredaktör för en dag. Programledare: Erik Thyselius.

I Zürich i det neutrala Schweiz samlades under första världskriget personer som hade lämnat sina hemländer för att undvika krigstjänst. Några av dessa startade våren 2016 en kabaret på Spiegelgasse 1, Cabaret Voltaire. Under samlingsnamnet och slagordet dada framfördes experimentella dikter och visades experimentell bildkonst. Ledare var Hugo Ball, en tysk som snart kom att överge dada för att istället ägna sig åt kristen mystik. Andra närvarande tog efter krigsslutet med sig samlingsnamnet och slagordet till andra platser, så rumänen Tristan Tzara till Paris och tysken Richard Huelsenbeck till Berlin. Samma skrin stämdes upp i flera väderstreck: "Dada betyder ingenting", "Dada är mer än dada", "Världen är bara en filial till dada". Vad ville de skrikande poeterna, egentligen? Jonas Ellerström, bokförläggare, essäist och översättare, samtalar med Peter Luthersson.

Andreas Ek har disputerat i nationalekonomi vid London School of Economics och är nu verksam vid Lunds universitet. I sin forskning tittar han på i vilken utsträckning humankapital kan förklara inkomstskillnader mellan länder, och vilken påverkan kulturella värderingar har på humankapital och arbetsproduktivitet.

Under 1600-talet reste många unga adelsmän runt i Europa som en del av sin utbildning. I avhandlingen Den statskloka resan: adelns peregrinationer 1610–1680 låter historikern Ola Winberg oss följa en grupp svenska adelsynglingar tätt i spåren. Vi får veta vart de reste, vilka de träffade och vad alltihop kostade. Åsa Karlsson samtalar med författaren om varför resorna var så viktiga för den svenska adeln och för staten.

Förslaget till nytt försvarsbeslut innebär viss ökning av vår förmåga, men vi tar inte igen vad vi tappat mot Ryssland. Det säger försvars- och säkerhetsexperten Patrik Oksanen, senior fellow vid tankesmedjan Frivärld. Säkerhetspolitiskt sänder det en mycket märklig signal att det råder enighet om vad som bör göras men inte om att det ska finansieras. Det saknas en långsiktig plan. Delar av förslaget motiveras med att vi ska kunna få hjälp västerifrån. Vi agerar som om Sverige var medlem i Nato, men vi går inte med och blir då också utan medlemskapets garantier. Retoriken om Nato har fått karaktär av liturgi och besvärjelse, säger Oksanen, fast besvärjelsen verkar tappa i kraft. Patrik Oksanen samtalar med programledaren PJ Anders Linder.